Gamla stan i Harar som finns med på världsarvslistan bjöd på smala slingriga kullerstensgränder, peace and quiet -i kontrast till livet utanför murarna som ibland kändes mer intense än Addis. En stad totalt annorlunda från resten av landet. Trots att Harar geografiskt sett tillhör Etiopien pratar många somali istället för amhariska, som i likhet med arabiskan låter sjukt agressivt oavsett vad samtalet handlar om. Det är muslimskt, jag var gissningsvis den enda tjejen i stan med byxor, det fanns oändligt många vackra moskéer att vila blicken på och när solen gått ner matade vi hyenor med kamelkött.