life's a beach

 
Med solkyssta kroppar, saltvattenslitna hårtoppar och croissantmätta magar lämnar vi nu Djibouti City för att återvända till Addis Abeba. Vi bokade om flygbiljetterna och åker tidigare än planerat, inte för att vi inte tycker om att ha semester utan för att varenda liten aktivitet här kostar multum -ja i jämförelse med Etiopien alltså. Tiotusenlapparna flyger iväg och jag blev i början av veckan lite yr i huvudet av valutan Djibouti Franc, även om den inte är fullt lika galen som i Somaliland. Jag älskar att ha sand mellan tårna men ser fram emot mitt saknade Etiopien, och Addis som mer än någon annan stad under resans gång känns som hemma. Att känna till gator, mat och priser, att återigen kunna "briljera" med sin amharinja och att inte vara en uppenbar nykomling. Ska också bli skönt att slippa takfläkten här som dånar likt en helikopter och gör att alla mina drömmar handlar om militärer. Det vimlar förresten av dem (även i vaket tillstånd); japanska, tyska och såklart franska, men förstår fortfarande inte vad de har här att göra eftersom läget är lugnt och stabilt. Well well, farewell Djibouti!

Kommentarer
Postat av: pap

hej igen min älskade lilla loppa. njut nu o ha d görbra i addis några dagar. längtar jättemycket efter att få se dig krama dig o prata mi di. tur att inte valhajen var hungrig när du simmade runt under vattnet. sandro var här igår o vi googlade på valhaj. idag ska han laga flygande jakob. idag e också långlördag o imorn första advent så hela gågatan lyser av ljus o människor. love it. snart får du säga till ethioien att you dont have a problem but i will be back. lugna puckar f pap.

2013-11-30 @ 12:03:17
Postat av: Hanna

Det låter så himla härligt! Jag ser också fram emot att få höra ännu mer om resan. Njut av dagarna i Addis. Den 6:e blir jättebra :)

2013-11-30 @ 17:44:26
Postat av: Malva

Äh, valhajar äter inte människor :) ser fram emot ystads juliga gågata, men vi fick faktiskt en liten släng julstämning på en restaurang i Djibouti som hade julgran och allt. Det hela var egentligen väldigt osmakligt, tänk dig hur pyntet ser ut i en amerikansk familjekomedi från 90-talet (plastris och blinkande neonlampor) men det var ju ett fint försök iaf.

Ser fram emot att träffa dig Hanna!

2013-12-02 @ 18:59:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0